AAHH. Tittar ut för att få en sista skymt av Jonny innan han åker till jobbet och inser chockerat att han står med en gigantisk ISSKRAPA i handen och håller på med bilen. I SEPTEMBER!??! Ringer i panik för att få min mardröm konstaterad men..... han tog bort VATTEN. Vatten. Ah. Jag är lycklig. Ingen frost. Ingen is. Bara lite vatten.

Visserligen så satt jag i två timmar igår och deklarerade hur sjuukt mycket jag längtade till julen. Hahaha. Hormoner gör mig myyycket märklig men jag vill mig minnas ha sagt att jag skulle bli deprimerad om det kom mer sol och sommar nu... att jag längtade längtade längtade efter jul, julpynta, julbaka, jullåtar osv osv osv och guuuud vad mysigt att göra snögubbar i vår egen lilla trädgård. (INTE OK att säga i september..eller någon annan månad heller för den delen). För att spä på det ytterligare så köpte vi vår första julklapp i helgen. INTE OK heller. (Men ganska mysigt.. får jag ju faktiskt erkänna).

Idag är det måndag och bebis är beräknad till NÄSTA VECKA. NÄSTA VECKA. = ingenting. = hjälp. = hur ska vi hinna någonting? = hjälp? = .............!!?

Oj. Idag står det två tal i min kalender. 17, för antalet dagar som är kvar och 39, för den vecka som jag går in i idag. Har bara en vettig kommentar till detta: VAAAAAAAAAAAAAAA!?!??!?!??!?! EH? Okej, jag har en till: HJÄLP!?!??!? :( Jag vågar inte. Är det försent att ändra sig? Kanske man kan ta ett kejsarsnitt på sig själv? Hmmm. Om man snor lite bedövning? Eller ecstasy... det funkar nog lika bra. Någon som har på lager? He...he...NERVÖS. :( :( :( :( :(

Hihihihihihihihihihihihihihihihihi.

Okej. Jag återkommer när jag har något vettigt att säga. (hihihihihihihihihihi).

(Kejsarsnitt på sig själv kanske var en bra idé?)