Dagen D!
Dagen man ägnat varje dag sedan slutet av januari med att räkna ner till är här! Jaha? Det var ju intressant. Bebiiiiis, vart äär du? Åtminstone inte påväg ut. Bökar runt som vanligt inne i magen och verkar helt ha glömt bort att det banne mig är dags nu! Hallå? Kom då. Enligt svensk beräkning har jag redan gått över 4 dagar. Depp, depp, depp....
Men igår blev jag 21 och ÅH vad alla är söta med gratulationer, kort och presenter. <3 Tack!
Fick dessutom världens finaste tårta!!!!!
39+6 (!!!)
Tydligen så räknar man olika i Sverige & Norge. I Norge får man beräknad födsel till vecka 40+3 (alltså 40 veckor och 3 dagar), dvs på lördag 9 oktober. Meeeen i Sverige så räknar man tydligen på vecka 39+6 (alltså 39 veckor och 6 dagar), deeet vill säga tisdag 5 oktober VILKET ÄR IDAG. Så hade jag bott i Sverige så hade IDAG alltså varit dagen som jag hållt på att räkna ner till. Relativt coolt! Iofs också relativt bra att jag bor i Norge och slipper sitta i världens besvikelse idag och tänka att nehepp här händer det ju absolut mest ingenting. (vilket jag iofs gör ändå. men iaf.)
Nu är jag nyss hemkommen från mitt förhoppningvis (dock inte troligtvis) sista besök hos barnmorskan! Tydligen så är min kropp vääldigt trött på att vara gravid nu vilket visar sig i högt blodtryck, sammandragningar och protein i kisset (jaha?). Bebis däremot trivs alldeles utmärkt och eftersom att huvudet inte ens är fäst ännu och magen fortsätter växa så verkar han då rakt inte ha några planer på att komma ut i det närmaste laget. Jag kunde absolut räkna med att gå över tiden. Jaha. Verkligen upplyftande kommentar!
Appropå högt blodtryck så var det inte farligt högt men det kunde stiga ännu mer och om jag fick massa huvudvärk och sånt så skulle jag ringa in till förlossningen för att få komma på kontroll. HAHA EH? Ofta ringa förlossningen pga det? "Hej hej. Ja, jag vet att 98% av alla som ringer typ håller på att dö av smärtor eller har flera liter vatten som forsar ut från kroppen... men nu är det faktiskt så att jag har lite ont i huvudet här så... när kan jag komma?" HAHA.
LISTAN!
Som sagt; närmast vinner en STOR glass! :D
(Farbror) Niklas: 7/10
Mimmi (Malmö): 8/10
(Faster) Sara: 8/10
(Mormor) Mamma: 9/10
Carro: 9/10
(Pappa) Jonnyhäst: 10/10
(Farfar) Roland & Christina: 10/10 (kl. 10.00)
Mimmi (Göteborg): 11/10
Berit: 11/10
Annika: 12/10
(Faster) Camilla: 13/10
Elin: 13/10
Sandra: 14/10
Sofia: 15/10
(Morfar) Petter: 16/10
(Mamma) Aggi: 17/10
Gabbi: 18/10
(Moster) Annelie: 19/10
Rasmus: 19/10
Tobbe: 2/1 - 11 (HAHA inte ok)
Funderar på största allvar att säga upp kontakten med alla som gissat efter 9/10 (typ allihopa, tack dumma er). Verkligen att alla sitter och HOPPAS att jag ska gå runt och ha ont flera dagar extra. :( Ni är verkligen elaka. Kanske realistiska iofs, men har jag någonsin bett om realistiska vänner? HMPF. Mycket bevsiken. Hoppas verkligen ni (+jag) har fel.... / arg tjock gravid kvinna
Nejmen nu påstår visst Jonny att äggen är kokta och fruktosten framdukad, adiiioooos adios.
ooooch...
GRATTIS CAROLINE TILL VÄRLDENS SÖTASTE BEBIS IGÅR 15.48.... JAG ÄR LÖJLIGT AVUNDSJUK MEN DET ÄR OK FÖR OM NÅGRA DAGAR ÄR DET MIN TUR.... GRATTIS IGEN!!!!!!!!!!!!!!!!<3
OKTOBER!!!!!!!!!
Jahapp. Men dagarna går
Sjuuuuuttoooon
Hihihihihihihihihihihihihihihihihi.
Okej. Jag återkommer när jag har något vettigt att säga. (hihihihihihihihihihi).
(Kejsarsnitt på sig själv kanske var en bra idé?)
Hemmafru med hus <3
Vidare så är jag i vecka 34 nu. Vilket bara känns sjukt att tänka på. I princip så skulle han kunna födas när som helst. Det skulle kanske vara tidigt. Men inte överdrivet eller läskigt tidigt. Inget som man reagerar på. Herregud. Visserligen så kommer min fettobebis förmodligen bestämma sig för att han inte alls har lust att komma varken för tidigt eller mitt på dagen. Jonny tror han kommer i september. Jag lutar mer åt senare halvdel av oktober. Det gäller att vara pessimistisk!
Igår var jag hos barnmorskan och bestämde att jag skulle sjukskrivas resten av graviditeten, på grund av för mycket stress och tung belastning på jobbet(/-en) vilket har lett till en miljon jätteonda förvärkar som kommer ett stup i kvarten.
Så nu ska jag bara gå runt och mysa hemma innan bebis kommer. Förbereda inför mäklarbesök. Rensa ut allt skit vi har. Packa i kartonger och jaaaaaaaa. (Och sakna mitt jobb).
Dagens uppdrag blir alltså att våga mig in på Statoil och ge alla papper till chefen och sen vidare till banken för att reda ut vad ett mystiskt papper jag fick i posten handlar om. Någon tysk bank som antingen vill ge mig pengar eller ha pengar av mig. Jag fattar ingenting. Otroligt proffisionelt att lite står på tyska, lite engelska, lite norska och lite svenska.
(VI HAR KÖPT ETT HUS!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!)
Bruna & glada! <3
(Bäst av allt är att jag brände sönder hela kroppen sista dagen men tack vare lite (några flaskor) lotion så har aaaallt det röda förvandlats till brunt. Mirakel!!!!)
Nu är jag alltså i vecka 30 vilket känns alldeles löjligt att tänka på. 30 är ju nästan 40. Och då kommer bebisen. 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, BEBIS.
Nej, nu ska jag snart iväg till Statoil för en spännande första natt i min kommande natt-jobbs-vecka. Uueh. Synd att jag slipper det snart. SYND.
BABYMOON!!
Hahaha, tänker dock inte riktigt erkänna vart vi ska. För det känns i dagens läge relativt pinsamt. Men är det billigast så är det. (och man slipper ju ägna första 5 dagarna åt att lära sig hitta.) Men alla som sms-ar sin adress kan vänta sig ett vykort i posten!! :)
SES OM EN VECKA GOTT FOLK!!!!!!! <3
ADIOOOOS.
/ lycklig valross.
"Du har 89 dagar kvar till beräknad förlossning."
Oj. 89 dagar kvar till förväntad förlossning. Alltså... hur gick det här till? Alldeles nyss-eli-nyss sprang vi på tidiga ultraljud och läkarsamtal i största hemlighet. Ännu mer nyss stod jag på Oslo tågstation och visade fram de första bilderna för något chockade Sofia och Gabbi. Och nu.... 89 dagar kvar?
För övrigt så är jag tjock som en gås men ändå inte tillräckligt för han verkar minst sagt ha det trångt där inne. Varje liten rörelse han gör får hela magen att vända sig. Man kan se precis hur han ligger och allt som oftast pekar den vänstra sidan av magen ut betrakligt mycket mer än den högra. Misstänker att han ligger och trycker ut rumpan och undrar verkligen vart han fått det ifrån.... "Du ligger verkligen med rumpan rakt ut på nätterna. Man måste ligga som en banan för att hålla om dig." Hmm...
Åååhh det var så mysigt igår för han tryckte en fot rakt ut i magen och vägrade ta tillbaka den hur mycket vi än kittlade honom. Och man kunde verkligen känna hela formen och storleken på foten. Alldeles perfekt...fotformad. <3
IIIIIIIIIHHH. <3
Livstecken!!!!
Hejsan ojdå & jag ville bara informera om att jag fortfarande är i liv, att jag har mindre än 100 dagar kvar enligt familjeliv.se-s beräkning (98!) och att jag alldeles förtjusande tjock! :D
Nu straxis så kommer Jonny hem nytränad och fin och efter att vi ätit upp lasagnen som står i ugnen så ska vi eventuellt åka och köpa/boka tvättmaskin! HELT GALET SKÖNT. Imorgon ska vi på visning nummer 3 denna veckan. Spännande!
Sjätte månaden!
Insåg precis att jag redan är i sjätte månaden. 6:E MÅNADEN. Hur sjukt är inte det? Det har verkligen gått helt galet fort. Om 4 månader så är han snart här. Hos mig. Åå.
Jag har förresten köpt mina första mammabyxor! :D Aah. Slut på röda märken längs sömmen hela benet ner och uppknäppta knappar. Helt sjukt sköna och jag misstänker att jag kommer överanvända dem hela sommaren. För övrigt får jag erkänna att jag börjar må psykiskt dåligt över min numera gigantiska kropp. HAHA. Så himla ful verkligen. OK liksom med stor mage, för det hör till. Men elefantlår och tre gånger så stor rumpa är då rakt inte lika ok. Kan han inte bara komma ut så jag kan börja träna (OCH BANTA!). Snacka om att jag kommer vara snygg nästa sommar. Ni kommer tappa andan när ni ser mig med mina magrutor och välfixade hår. (känner mig väldigt realistisk). Brun ska jag förresten också vara. Tokbrun. Som kompensation för att jag inte får sola något iår.
Åååå igår satt jag förresten med Madeleine och Frida på en uteservering inne i stan. Min mage och deras barnvagnar och glada bebisar som dricker äppeljuice. Nästa år är min ganska så prick lika stor och det är ju bara helt sjukt är tänka på.
PLOPP, EN FOT!!!!!
IIIIH. Har legat i extas nu hur länge som helst och bara beundrat magen. För varje spark som han gör så ser man tydligt att foten sticker ut GENOM magen "buff" "buff" buff". Precis på den lilla pyttefläck som han sparkar. Ååh. Jag ligger i min ensamhet och bara skrattar. Eller VADDÅ ENSAMHET. Jag är förresten aldrig ensam. Jag har min prins i magen. <3 <3 <3
MIRAKEL VERKLIGEN. MIRAKEL.
Jag har förresten en massa andra spännande graviditetstecken som man inte ens visste existerade innan man fick dem.
1. HELT plötsligt blir jag alldeles svart under min förlovningsring. Något jag tidigare blivit av "billiga" oäkta ringar. Tyckte därför att det var relativt konstigt tills jag läste att guldsvärtande var ett vanligt fenomen och "Vissa kvinnor råkar tillexempel endast ut för detta när de är gravida". Kan ju inte påstå att det är sådär väldigt snyggt. Det är liksom inte bara under ringen utan över, under OCH på de närmaste fingrarna.
2. Jag har aldrig varit den som fått kramp men den senaste veckan har jag vid ett flertal tillfällen vaknat skrikande av smärta för vääärldens kramp i benet. Första gången var i Malmö och när jag nästa morgon kom upp haltande eftersom att krampen FORTFARANDE inte släppt och beklagade mig så sa mamma "nämen, har du inte fått det tidigare? det hade jag ofta när jag väntade både dig och annelie". Och på vecka 22 står det "I takt med att du blir tyngre så kan du också få fler gravidtetskrämpor, som till exempel vadkramper, främst på nätterna"
3. Att man får bruna pigmentfläckar av solen SOM TYDLIGEN ALDRIG GÅR BORT!?!? Haha min hals är förstörd för all evig framtid. :( Imorgon blir det solskyddsfaktor 50 MINST.
Vad ska han heeeeeta???
Haha jag blir så ledsen. När vi äntligen äntligen kommit fram till en liten lista med olika namnförslag så bestämmer jag mig för att lägga upp dessa i en omröstning. För skojs skulle lägger jag till ett extra namn som poppar upp medans jag skriver. Lite så där halvt seriöst, halvt inte seriöst. Och GIVETVIS så LEDER det namnet nu. Och det som vi egentligen var mest inne på har inte fått en endaste liten röst. :( Jag blir så ledsen.
För någon vecka sedan var vi i Malmö och hälsade på vänner & familj. Det var helt galet mysigt och jag är SÅ glad att jag åkte även om jag nästan bestämt mig för att strunta i det. Fick träffa söta Caroline också som bara är sisådär cirka en dag efter mig med sin pojke. Så mysigt! Kom fram till att nästa gång kommer vi inte kunna kramas för att magarna kommer vara så mycket ivägen. <3
Och så fick vi köpt världens i särklass finaste vagn. Efter mycket letande på blocket så bestämde vi oss för att "NÄ, NU SKA VI BANNE MIG HA EN ALLDELES NY FIN VAGN", vi kan väl ändå spara in på något annat? Ååå, den är så himla söt. Går på trilletur (världens sötaste ord) varje dag i lägenheten och längtar längtar tills jag får lägga honom i den!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Förresten så sparkar han som bara den nu. <3 Bästa trixet är att sätta på musik. Då blir han galen! Frågan är ju iofs om han blir glad och dansar, eller hatar det och vill att jag ska sluta? Samma sak med att åka bil eller buss. Såfort man satt sig så är han igång! Mysigt!
POOOOOOOOJKE!!!!!!!!! :) <3 <3 <3
Nu vet vi säkert: VI SKA PÅ EN POJKE. På riktigt. Det ligger en liten bebispojke inne i min mage och sprattlar runt i detta skrivande nu. Bara tanken är svindlande.
Ultraljudet var lika magiskt och mysigt som de andra två gångerna och jag låg mest och pep av förtjusning för allt hon visade och pekade på - varenda ryggknota kändes vackrast i världen - medans Jonny lyckades ställa lite normala frågor så att hon inte behövde tro att vi var utvecklingsstörda eller så. Men han (älskar att skriva han istället för den) var finast i hela världen och jag längtar längtar tills vi får träffa honom på riktigt!
Ny termin är 9 oktober och jag hoppas verkligen han tänker hålla sig till det så jag slipper offra min födelsedag för all evig framtid. Ungefär.
Vidare så har jag varit riktigt produktiv idag med över 1,5 timmes bankmöte där vi la upp fondsparande och såg över pension och framtida boendedrömmar. Hoppsan hejsan, vuxenlivet är minst sagt här. Sen har jag varit inom Statoil och beställt nya (större!) jobbkläder och fått "ååååhh titta på deen magen"-kommentarer. Kanske kanske jag också råkade köpa lite alldeles för söta pojkkläder i stan.. men det kan man väl få?
Nej nu tror jag snart att Jonny är klar med falukorven i ugnen så att vi kan sätta oss ner och skriva namnlista vid maten! :D
För idag ska vi på ultraljud!!!
Fem timmar kvar.
Visserligen så är vi båda minst 98% inställda på att det blir en pojke. Det bara känns så. Garanterat. Att höra ordet "flicka" skulle utlösa ungefär samma chock som om det helt plötsligt någonstans ifrån hade trollats fram en tvilling. Men ÅH vad det ska bli spännande. <3
OCH NÄSTAN ÄNNU BÄTTRE: igår lyckades Jonny känna sparkarna... från utsidan. Bebisen sparkar numera genom magen alltså. Gud, det har gått fort nu. I tisdags kände JAG de första rörelserna. Men det var då rakt inte några sparkar vi pratade om. Bara rörelser. Nu är det klart och tydligt sparkar. Eller buffar åtminstone. Känns så himla magiskt. Händer detta verkligen? Mig? Oss?
Om åtta dagar har halva tiden gått. Galet.
JAG KÄNNER BEBISEN <3
Iiihh jag hoppar & studsar av glädje!!! Igår satt vi på ett tre timmar långt fantastiskt tråkigt och totalt ointressant möte med föreningen där vi gick igenom årsbudget och valde nya styresmedlemmar osv osv osv osv....... och helt plötsligt, mitt i allt: JAG KÄNNER BEBISEN. DEN LEVER. INNE I MIN MAGE. DEN RÖR PÅ SIG. JAG KÄNNER DET. Åååå. <3
Idag går jag in i vecka 19 och det känns alldeles galet långt. Herregud. Vem trodde detta för några månader sedan? Som David sa igår "Du ska bli pappa Jonny. Det trodde du inte för ett par år sedan." Nej, herregud. Det trodde man verkligen inte. Livet är spännande. <3
Och om fem små pyttedagar får vi veta! Flicka eller pojke.
London var förresten finaste någonsin och ÅH, jag vill tillbaka. Helst idag. Speciellt till picknick i sommarkläder i en park full av gröna träd och tulpaner. Istället för snöstormen som mötte oss igår på jobbet. Uuh.
Londoooon <3
Jag är stressad gånger tusen tusen men det gör inte så mycket för jag ska bara packa färdigt, äta lite, fixa mig själv och sen ta mig hem till Linnéa & Carro FÖR IKVÄLL GÅR PLANET TILL LONDON!
Åh. Jag gråter nästan några små tårar för att jag inte sitter med en lyxig drink nu som man borde göra för att komma i riktig resstämming men jag ska nog överleva det också. För om 5 månader kommer bebis. <3 (IIIIIHIHI)
VILL TILL LONDON IMORGON
Planen är att:
1. Sova sova sova och inte ens resa sig ur sängen förren tidigast imorgon eftermiddag.
2. Försöka få i sig någonting vadsomhelst. Behöver inte ens vara supernäringsfullt. Inga krav. VAD SOM HELST.
3. Genom att fullfölja denna plan kanske kan få tillbaka åtminstone nåt eller några av mina förlorade kilon.
Ni kan förresten glömma att få se gravidmage nu. Jag är endast superspinkig, tanig och äcklig.
Men jag är bättre än igår och JAG SKA VÄL BANNE MIG SE TILL ATT KOMMA IVÄG!!???! HERREGUD JA.
Insåg idag hur fantastiskt ledsamt det blir att inte kunna köpa tusentals bebiskläder i London pga av att vi inte ens vet om det blir flicka eller pojke än! :( Som tur är så utsmidde jag tidigare idag några planer för att lösa detta:
Plan 1: Helt enkelt ringa sjukhuset och be om en akut-ultraljuds-tid pågrundav nödsituation. Genom att förklara omständigheterna med att jag ska besöka primark utan vetskapen om jag borde köpa rosa eller blåa bodysar så förväntar och utgår jag från att få medlidande och förståelse nog för att detta inte ska vara något problem att få ordnat.
Plan 2: Åka in till gynakuten inatt och klaga över plötsliga magsmartor i kombination med blödningar. Efter att de då via ultraljud sagt några lugnande ord om att bebis mår helt fint så borde det finnas utrymme att lite snällt inflika en fråga om de kan se könet. Givetvis på ett sådant diskret sätt att de inte fattar misstanke om att det var denna frågan som låg bakom själva besöket.
Plan 3: Åka till en privatklinik och snällt betala de 1000-1500 det kostar.
Äckelsjukdom
Hon i telefonen lugnade oss lite med att säga att barnet alltid tar den näringen som finns först, och att det istället är jag som får lida. Men att jag naturligtvis inte kunde gå så flera dagar. Blev det värre eller fortsatte så under natten så skulle jag komma in för dropp. Inte ok.
Är egentligen inte rädd för vanlig magsjuka men herregud... det där var INTE vanlig magsjuka. Det var katastrof. Men idag är iaf mycket bättre! :) Bara spytt 3-4 gånger och sovit massa under natten = braa. Nu väntar jag på att Jonny ska komma hem med vätskeersättning och sen kanske jag vågar mig på att äta en youghurt... eller åtminstone en tesked saft som sjukvårdsdamen rekomenderade... hmm.
Och inom 30min måste jag ringa till Adecco och lämna besked om jobb. JAG VILL JOBBA IMORGON. Vill. Vill. Vill. Kan inte illamåendet, huvudvärken och febern bara försvinna? :( Kan jag chansa...? Hmmm.
Idag är det åtminstone exakt två veckor till ultraljud och det känns sjuuuuukt. POJKE ELLER FLICKA LIKSOM. NAMN? HERREGUD.
Du är på dag 111 av 280. (39,6%)
Gud vad läskigt. 39,6 är nästan 40. Åtminstone när man har feber. 40 är nästan 50. (absolut inte när man har feber). Men 40% är nästan hälften. Snart har halva tiden gått. Helt galet.
"Fostret mäter cirka 16 centimeter och väger omkring 100 gram. Fingernaglar har bildats och fostret kan rynka pannan, röra ögonen och svälja. Redan nu har barnet troligen utvecklat sitt smaksinne. Barnet kan höra och rycker till om något plötsligt ljud uppträder nära magen"
Hihihi 16 cm. På ultraljudet var den (älskar "den") 5,5. Nu går det foooooort.
I vilket fall som helst så är Annelie & Rasmus här på besök denna helgen! :) Vi leker i köpcentrum, badar, har picknick och ser alla dåliga filmer som existerar i vår samling. Mysigt! Förra veckan var Jonnys mamma + lillasyster här. Då var det pååsk och vi gjorde världens mest misslyckade fondue och åt 4 kg svenskt godis. Jag har fortfarande inte plockat bort påskpyntet. Men det är ok, för påskriset är så himla sött med alla fjädrar. <3 Det ska nog få stå där till jul. Bra idé!
