Tillbaka från häslostationen! Åh. Det gick superbra!! :) Hon var jättenöjd med att han log och pratade med henne hela tiden, och var så pigg och glad. (prata betyder alltså ungefär "ehhh hee eh-he hehehehe").

Nacken var lika stark som en tre-månaders skulle vara och hans mat- och sov-rutiner och beteende var också långt fram. Såå duktig pojke vi har. Världens stoltaste mamma!

Vikt: 5490 gram
Längd: - (mäts först vid 3 mnd)
Huvudomkrets: 39,3 cm

       
När vi kom hem fick Emil ligga och mysa lite i sitt fina pingvin-gym och titta på fiskar!

Åh. Idag är det äntligen dags för Emils 6-veckors-läkarundersökning. Har visserligen börjat bli jättenervös. Jag har ju bara tänkt att "åh, vad roligt att väga honom och se hans kurva och sådär". Inte att det faktiskt är en läkarundersökning. Tänk om han har någon allvarlig kronisk sjukdom? Tänk om han har något hjärtfel och inte kommer överleva sin 2-års-dag. Och vi får veta det nu. Idag.

Huuu. Nu blev jag rädd.

Snälla, låt allting vara bra. Vi älskar dig så mycket! <3

Haha, fina dressen han fick av moster!

Herregud. Aj. Aj. Aj. Träningsvärk! Igår kunde jag äntligen komma iväg och träna för första gången sedan... hmm sedan jag precis blev gravid ungefär. Så himla skönt! Så himla lycklig!

Kan visserligen erkänna att det var en smula jobbigare än jag förväntat mig. HAHA. Kände mig svimfärdig och nästan döende efter bara uppvärmningen (medans alla andra på passet fortfarande var fräscha och leende) men tack vare ett ton viljestryrka så överlevde jag och tog mig igenom allt. Längtar såå himla mycket efter att komma i form. Min kropp är mest ett enda stort skämt just nu (och inget snyggt sådant)...

Frågade för skojs skull vad åldersgränsen för barnpassningen är och tydligen så tar de barn från 6 veckor. SEX VECKOR. Helt sjukt. Trodde det var minst ett eller två år, eller kanske kanske i bästa fall 6 månader. Inte veckor.

Men hon beskrev det så bra och tyckte absolut att jag skulle testa. Att det var flera andra mammalediga som gjorde så på dagarna och att bebisarna oftast bara sov i sina vagnar och om det hände något så gick de direkt och hämtade en.

Är ändå tveksam på om man verkligen kan lämna bort en 6-veckors...? Inte för att jag inte litar på dem och inte för att jag inte litar på Emil utan för att....hmmm... jag vet inte riktigt? Ska fundera på saken.

Ja, i helgen kom som sagt äntligen min familj också på besök! :) Jättemysiga dagar och Emil blev borskämd som vanligt med massa fina presenter. Allt från babygym till gigantiska nallar och såklart kläder. Tror att man tjänar lite på att vara första barnbarnet/syskonbarnet på både mamma & pappas sida.

"Det är vanligt att bebisar tappar håret under de första sex månaderna. Det är därför att håret har två växtfaser - en där det växer och en där det vilar - innan det faller av. Hos nyfödda, går alla hårrötter in i vilofasen samtidigt."

Nu har min pojke tappat en massa hår uppe på huvudet (se bild). :( Tur för honom att han är lika söt ändå! :) Och att det faktiskt växer ut igen.

Igår åkte vi och handlade flyttkartonger i mängder. Nu är det packningstajm och bara 10 dagar tills vi får nycklarna. Åååh vad jag längtar!!! Lyckades få tag på en av de sista snöskyfflarna i butiken också.... yes, då är det vinter igen och dags att skotta fram bilen på morgonen. Härligt. (synd att jag är mammaledig och inte måste gå ut alls om jag inte vill.)

Nej, nu ska jag gå och störa min sovande son med en massa pussar. Nej, det ska jag inte alls. Måste behärska mig. Han ska få sova ifred. Ååhh, vad han är fin. Världens finaste! En puss överlever han nog!

Packa liten bebis?

Hjälp vad Emil sovit inatt. Han fick mat vid halv-nio-tiden och sen gick vi och la oss närmare tolv.. trots att jag tänkte att han nog skulle vakna och vilja ha mat runt halv ett. Vid SEX vaknar Jonny och undrar om jag matat Emil under natten. Eh..nej? Stackars liten bebis hade inte fått mat på 10 timmar men verkade lika nöjd ändå.

Sen somnade han om igen i min famn och så gick vi inte upp förren efter tio. Så himla mysigt! <3

Han var förmodligen totalt utmattad efter gårdagen. Ååh han var helt förstoppad och hade så ont så ont så ont. Han skrek och skrek och skrek i flera timmar oavsett hur mycket jag bar, sjöng, klappade eller masserade honom. Har aldrig varit med om att han skrikit så... lät verkligen som om han var döende och jag förväntade mig att polisen skulle ringa på vilken minut som helst och anmäla oss för barnmisshandel. Tillslut satt vi och grät båda två för att jag tyckte så synd om honom.

Tills lite olja på en termometer fixade biffen och han ÄNTLIGEN kunde få ut allt. <3

Dessutom hade vi bestämt fika med Jenny i stan vid tolv... men det var ju bara att avboka. Inte en chans att vi skulle komma iväg till det. 

Ååh. Min stackars liten. Det gör så ont att se honom ha så ont. :( 

Idag har jag & Emil bakat kladdkaka och firat pappa på sin allra första fars dag! Så mysigt! <3

Igår var vi på boligmässa och det var ju rena rama turen att jag följde med eftersom att jag bokstavligt talat fick SLÄPA bort Jonny från försäljarna. Gud vet hur mycket saker och abonemang han hade kommit hem med om han gått ensam.... Alla försäljares önskedröm när han verkligen inte kan säga nej. Hopplös.

Hahaha, skulle försöka få Emil att somna så att jag kunde få fixat lite saker hemma... men råkade (för absolut inte första gången) somna själv också. Vaknade en timme senare och försöke så smidigt som möjligt lirka ur honom ur min famn och ner på madrassen och därefter ta mig ur sängen själv utan att han vaknade (med varierande resultat).

Men nu sover han åtminstone och jag ska (i bästa fall) hinna stryka färdigt alla Emils kläder så de blir mjuka och fina, överraska Jonny med att laga god fredagsmiddag och ställa fram vin tills han kommer hem bara för att det var helt sjukt längesedan, tyvärr inte duscha eftersom att jag misstänker att duschstrålarna kommer göra svinont mot min stackars bula men däremot försöka trycka ner mig i någon av mina gamla klänningar som passade perfekt när jag var 10kg mindre och deprimerande nog inte tända några stearinljus eller annat mysigt eftersom allt sånt ligger nerpackat i kartonger.

Spännande att se hur mycket jag hinner innan Emil vaknar! :)

Idag fyller Emil 1 månad! <3  

 


(lite svårt att skriva med bebis i famnen som fått syn på något intressant utanför fönstret och bokstavligt talat försöker HOPPA högre upp över axeln för att se bättre!)

I helgen hade vi besök av Emils farfar, farbror, faster och bonusfarmor! :) Jättemysigt med besök och Emil blev hur bortskämd som helst, med både presenter och mys.... och ingen gillar ju uppmärksamhet mer än han!

Vi åkte upp på spiralen och åt våfflor (klassiker, minst 300-ade gången), tog en tur vid nya huset, firade Jonny med pizza och tårta och pussade på Emil! :)

Igår åkte jag & Emil läskig buss med en massa trappsteg (varför bygger de sådana idiotiska bussar som man omöjligt kan ta sig upp & ner ifrån utan hjälp?) ut till Konnerud för att gå på barselgruppmöte och träffa andra tjejer som fått barn ungefär samtidigt! :)

Som enda pojke har Emil nu skaffat sig 4 flickvänner och jag hoppas verkligen att han gjorde bra intryck när han kissade ner hela skötbordet på hälsostationen. Hmmm.

Ååh. Nu väger han åtminstone 4620 gram och går upp braaa (lite för bra?) i vikt. Huvudet har också växt till 38,5cm (37 vid födsel), vilket betyder att när jag tittar på honom och tänker "huuuur lyckades jag få ut DET DÄR" så har jag inte riktigt rätt.

Därefter tog vi en ännu läskigare buss med ännu högre trappsteg (seriöst, hur tänker de?) ut till Spikkestad för att hälsa på dagiset. Ååååhhhh så himla fint det var att vara tillbaka! <3. Har verkligen saknat allting så mycket. Alla vuxna kidnappade Emil och alla barnen ville klappa och titta. Bebis var jättenöjd med uppmärksamheten och brydde sig inte ens om att en unge tryckte upp en plasttallrik i huvudet på honom (mamma brydde sig dock mer).

På kvällen mötte vi Jonny hemma och åkte ut till Konnerud igen för en extratitt på huset. ÅH vad mysigt det är och ÅH vad jag längtar längtar längtar tills vi flyttar in om 22 dagar!! Lycklig.

Idag har vi bara haft mysdag hemma och just nu ligger Emil och sover brevid mig...eller det gör han inte alls för nu vaknade han och med tanke på klockan så borde han vara hungrig. Matdags! 

 

Idag fyller Emil 3 veckor. Det är helt ofattbart. Tiden går så himla fort! (samtidigt som det känns som en halv evighet sedan vi låg inne på förlossningen. som om det hände i ett annat liv.)

Nu är vi åtminstone nyss hemkomna från dagens utflykt: tandläkaren! Otroligt spännande och min nervöslista såg ut ungefär såhär:

1. Hur i hela fridens namn ska det gå att ta med en treveckors-bebis till tandläkaren??
2. Tänk om jag har 500 hål och massa annat kul. Vart ska vi gräva fram de pengarna från?
3. HJÄLP, TANDLÄKAREN. Uuh.

Men allt gick alldeles jättetoppen.

1. Bebis låg och sov, sov, sov ute hos sköterskorna/receptionisten som blev jättecharmerade av honom.
2. Tänderna såg superfina ut så det behövdes inte en endaste liten extradyr sak i tillägg till undersökningen.
3. Tandläkaren var jättesnäll och verkade inte ha som största hobby att plåga folk.

Så. Känner mig extremt duktig och vuxen som går till tandläkaren självmant trots att jag passerat 20 och måste betala för mina besök. Nästa plan är att få dit Jonny också. Relativt irriterande att det var HAN som bokade in tiden till mig utan att ens fråga men själv är han för feg/lat/snål (?) för att gå dit.

Mina finaste!!! <3