Idag fyller Emil 3 veckor. Det är helt ofattbart. Tiden går så himla fort! (samtidigt som det känns som en halv evighet sedan vi låg inne på förlossningen. som om det hände i ett annat liv.)

Nu är vi åtminstone nyss hemkomna från dagens utflykt: tandläkaren! Otroligt spännande och min nervöslista såg ut ungefär såhär:

1. Hur i hela fridens namn ska det gå att ta med en treveckors-bebis till tandläkaren??
2. Tänk om jag har 500 hål och massa annat kul. Vart ska vi gräva fram de pengarna från?
3. HJÄLP, TANDLÄKAREN. Uuh.

Men allt gick alldeles jättetoppen.

1. Bebis låg och sov, sov, sov ute hos sköterskorna/receptionisten som blev jättecharmerade av honom.
2. Tänderna såg superfina ut så det behövdes inte en endaste liten extradyr sak i tillägg till undersökningen.
3. Tandläkaren var jättesnäll och verkade inte ha som största hobby att plåga folk.

Så. Känner mig extremt duktig och vuxen som går till tandläkaren självmant trots att jag passerat 20 och måste betala för mina besök. Nästa plan är att få dit Jonny också. Relativt irriterande att det var HAN som bokade in tiden till mig utan att ens fråga men själv är han för feg/lat/snål (?) för att gå dit.

Mina finaste!!! <3