Usch, idag har verkligen inte varit någon bra dag för Emil. (eller mig..). Han har varit störtförtvivlad och gråtit och skrikit mer eller mindre hela dagen och ingenting jag gjort för att trösta har hjälpt. Så maktlös man känner sig! Tippar på att det antingen var magen som krånglade eller de fördömda tänderna som är påväg upp.

Men efter en alvedon slappnade han av och lyckades somna för ett par timmar. När han vaknade var han fortfarande lite alvedon-drogad och ville bara mysa i famnen. Nu ligger han åtminstone och sover för natten. Får hoppas det onda har gått över tills imorgon. :)

 
Såhär glad kille hade vi igår!