Godmorgon! :D Nu slänger vi ner den sista packningen i väskan, kastar i oss en macka i farten och drar ett sista tag med plattången genom håret. Sen är det ut genom dörren som gäller. Idag ska vi nämligen med tåget till Stockholm. Emils första långtåg-resa. Spännande (och sjukligt nervöst. tänk om han gallskriker hela resan genom?).

Men först ska vi på möte hos en familjemäklare. Det är något man är tvungen till att göra i Norge för att få en seperationsbeviljning när man har barn. Vi ska diskutera vårdnad, umgänge och boplats för Emil - utifrån barnens bästa. Eftersom Jonny sticker från landet så har vi väl iofs inte så väldigt mycket att fundera över så jag räknar med att mötet går ganska snabbt och smärtfritt.

Sen har vi förstås frågan kring hur pass mycket Jonny tänker komma på besök. Själv påstår han "minst en gång i månaden och helst oftare". Pff. För det första så tror jag inte en sekund på det där, men visst: jag kan ge honom en chans till att få bevisa mig fel. Å andra sidan så har jag börjat fundera kring om jag verkligen vill att Emil ska ha en pappa som kommer och går lite som han känner för det? Som finns där ena dagen men är borta nästa gång han vaknar. Det känns lite som ska det va, så ska det. Antingen så är man pappa och då finns man där i både bra och dåligt, eller så är man inte pappa alls. Låter framtiden utvisa.

På sjukhuset. Emil 1 dag gammal!