Igår satt jag och pratade med min mamma om hur konstigt det var att det fortfarande inte kommit någon snö i Norge. Förra året var det snö redan i oktober så det är ju inte konstigt att man reagerar. Men - så plötsligt, mitt på kvällen: snö, snö, snö. I mängder! Och imorse vaknade vi (kl. 10.30, tack Emil!!) upp till ett tjockt lager vitt över träd, tak och gräs: årets första snö!

Känns lite som Emils första snö också. Visst fanns han förra vintern också, men då låg han mest på en filt och sov. Och sov. Och drack lite mjölk. Och sov. (gud, vilket enkelt liv man måste haft då?). Så på sätt och vis blir detta faktiskt Emils första snö, och Emils första jul! Nu ska vi ut på pulkaturer, bygga snögubbar och dricka varm oboy.

"Tiiiiiiiiiiitta, tiiiitta-da" sa Emils storögt och pekade på snön när jag visade honom imorse! Nu sitter han förresten nöjt och tuggar i sig sitt tredje polarbröd medan han glatt pekar på påsen och vill ha mer. Hur mycket plats finns det egentligen i en ettåring?