Idag har vi varit på en liten bilrunda. Vi hade fått tips om att Tyrifjorden var helt sanslöst vacker - och det måste vi ju såklart titta på! När vi kom fram till fjorden så fortsatte vi köra en bit, i jakt på den perfekta picknick-platsen. Plötsligt kommer vi till ett berg av blommor, en liten ö som känns väldigt bekant och en stor skylt som säger "utöya".

Måste säga att det var både mäktigt, skrämmande och lite overkligt att se ön där en helt vansinnig man gick runt med automatvapen och skjöt ihjäl dussintals barn och ungdomar för bara några månader sedan. Plötsligt blev allt så mycket mer verkligt. Hur kunde något sånt hända? I lilla Norge. Bara en halvtimmes körning ifrån mitt och Emils hem.

Skänker en extra tanke till alla omkomna ikväll, och deras familjer. Samt en förbannad önskan om att äcklet blir långsamt torterad och hackad i småbitar såfort han anländer till fängelset. Ibland är jag nästan för dödsstraff. Men för vissa är en snabb tur i elektriska stolen inte ens tillräckligt.