Imorse ringde de från ett litet mysigt dagis här i närheten som jag sökt plats hos. Emils har fått plats från 12 mars. Åh. Kan inte förstå att min lilla bebis redan växt upp och blivit ett litet barn redo för dagis-världen. Men det är han. Det är just därför jag beslöt mig för att ändra min orginalplan om att vänta tills augusti. Han behöver detta. Han behöver aktiveras, socialiseras, få rutin och struktur - och inte minst andra barn att leka med. Så det skriker om det.

Snart ger vi oss in i en ny fas i livet. Hämtningar och lämningar, packa utflyktsmatsäck, märka hundratals klädesplagg med namn och telefonnummer och kanske en runda vattkoppor ligger rätt runt hörnet?
Åh, jag är så nervös, men samtidigt så exalterad!