Förresten; om ni vill lyssna på den fantastiska sång som min vän Sofia skrivit och tillägnat Emil och som hon sjöng på dopet så finns den här.

Har lite svårt att komma över hur rörd jag blev när hon plötsligt överraskade med det!

Självklart ringde Jonny igår just medan jag höll på att natta Emil och sa glatt: "HEJ älskling, jag är påväg hem nu!" "Tack för att du förstör min kväll", svarade jag surt. Okej, riktigt sådär kanske jag inte menade det, men jag hade verkligen sett fram mot liten tid för mig själv. Istället fick vi en jättemysig kväll tillsammans, och det är ju inte helt fel det heller!

Och imorse var Emil vänlig nog att ge mig sovmorgon fram tills halvtio. Så himla skönt! Nu ligger han och förmiddagssover lite, och jag har jättetråkigt. Undra varför det är så mysigt med ensamtid på kvällen, men inte på dagarna. Förmodligen för att man känner att det är en massa saker som man borde göra på dagen..

Såhär ser det förresten ut när Emil kämpar sig framåt på golvet:

Ikväll ska Jonny jobba över så nu har jag & Emil varit nere i butiken och handlat lite godis och mat! Tänkte ha maraton med någon dålig serie såfort Emil somnat. Kanske man skulle lägga en ansiktsmask också? Sånt man aldrig har tid med annars. Hoppas verkligen han tänker jobba länge nu, haha. Blir lite halvdeppig om han kommer hem halv-sju och Emil fortfarande är klarvaken. Nä, nu vill jag faktiskt utnyttja min ensam-kväll! :)

Emil har förresten varit superduktig idag och verkligen kämpat sig framåt på golvet. Väldigt, väldigt sakta visserligen MEN några decimeter fixade han, med mobilen som lockbete. Han drar sig fram några millimeter, sen tittar han upp på mig och ser alldeles överlycklig ut innan han försöker igen. Så stolt jag blir.

Igår åt vi något så avancerat som fiskpinnar till middag! Fick en massa rester över och tänkte att "varför inte låta Emil smaka lite?" Men fiskpinns/potatis-moset blev knappast någon ny favorit. Haha. Inte för att jag ger upp. Han SKA ärva min förkärlek till fiskpinnar.

Har haft en jättemysig helg och bloggen har fått komma lite i andra hand.

I fredags var jag hembjuden till Jenny på tjejkväll. Hon hade bakat en massa gott, ställt fram vin och skaffat en riktig tjejfilm. Känns så roligt när man kommit upp i den åldern att åtminstone hälften av de andra tjejerna också hade barn, några var gravida och huvudsamtalsämnena kretsade kring förlossningar och graviditeter.

På lördagsmorgonen tog jag, Jenny och Emil en fika på en jättemysig uteservering ända nere vid vattnet! Äntligen är det så varmt så man kan sitta ute. (okejdå, med några filtar runt sig). Vi tittade på ankor, planerade för sommaren och njöt av solen.

På kvällen åkte jag in till Oslo för att gå på Carros avslutningskväll innan hon flyttar till USA. Vi åt taco och kladdkaka, spelade singstar och sen vill jag egentligen inte säga så mycket mer än att även om man har både barn och husamorteringar så har man fortfarande behov för att bara vara 21 ibland!

På söndagen myste vi hemma med tv-serier, god mat, promenad och ostbågar.
Borta bra men hemma bäst!

Den där fasen jag skrev för ett tag sedan verkar ha varit just en fas! Och en kort sådan. Sedan någon vecka tillbaka är han helt som vanligt igen, förutom att han fortfarande är lite kinkig med mat-burkarna. Men vi tar det lite lugnt med dem! Nu när vi dessutom infört mackor på menyn - som han älskar - så är det verkligen ingen anledning att stressa. Är helt övertygad om att det kommer!

Såhär ser en ganska så vanlig mat-dag ut här hemma nu:
(tiderna är ganska flexibla beroende på hans sömn)

08.00: Vaknar och får 200ml ersättning.
12.00: Gröt + macka och vatten.
15.00: 200ml ersättning.
18.00: Middag/gröt + fruktpuré och vatten.
21.00: 200ml ersättning. Somnar för natten.

 
Mys i soffan innan läggdags!

Emil har varit febrig och utmattad efter vaccinet och sovit större delen av tiden idag så jag har haft det jättetråkigt. Jag har tvättat kläder, jag har strykit kläder, jag har plockat undan, diskat, betat av en stor del av den överfyllda hårddisken på tv-boxen, fått iväg några viktiga mail och.. vad gör man sen?

Jo: man bakar, fick jag för mig. Men eftersom att vi bakar ungefär en gång varannat år så är ju inte precis skåp och låder toppade med spännande bakingredienser. Alltså satte jag mig och letade efter något recept som inte innehöll: mjölk, bakpulver, kakao eller mer än 2 dl socker. 
  
Så nu har jag en massa vaniljdrömmar som står i ugnen och väntar på att bli klara! (eller ja, massa och massa. receptet lovade 40-50. jag fick ut 13). Kan ju bli minst sagt intressant det här. Hoppas förresten inte oljan var så viktig. Bytte nämligen ut en halv deciliter olja mot... max en tesked olivolja, vilket var allt vi hade i olj-väg.

Emil verkar bli mer påverkad av vaccinet denna gången, men absolut inte något oroväckande mycket. I perioder av eftermiddagen har han varit lite smågnällig och känts varm - utan att ha någon jättetemp - men mestadels av tiden har han legat helt utslagen i soffan och gosat med mig! 
  
Visst är det mysigt när han för en gångs skull vill ligga still och kramas hur länge som helst, men jag saknar ändå min vanliga aktiva kille som blir rastlös efter 30sekunders stillaliggande.
Nu har han precis somnat för natten så vi får väl helt enkelt hoppas att han är pigg och glad när han vaknar igen!

Först & främst måste jag ju bara säga att vi är sensationelt bra på att gissa! Han vägde 8250g - alltså precis mitt emellan våra två gissningar! Sen har han även rundat 70-strecket på längden, vilket betyder att han snart är 20cm längre än sin födelselängd. Det är ju inte klokt!!!

Emil var super-fachinerad av de andra bebisarna och älskade att ligga och prata med, klappa på och sno deras leksaker från dem. Han var i fullkomlig extas och försökte tillochmed rycka nappen ur munnen från dem. Han skulle ha allt.
 
Tyvärr så kom vi också till det oundvikliga: vaccinationen. Usch. Det var minst lika hemskt som första gången. Han satt i mitt knä och log och babblade med hälsosyster och tyckte att han träffat på världens snällaste dam när hon plötsligt sticker honom med en lång nål i rakt in i benet, inte bara en utan två gånger (!!!). Sen tog tvärt deras vänskap slut. (igen)

Vikt: 8250 gram
Längd: 70,2 cm
Huvudomkrets: 43,8 cm

Hursomhelst. Nu ligger Emil och förmiddagssover men såfort han vaknar tänkte jag att vi skulle ta oss en liten tur in till stan. Så himla fint väder och sitta inne är det sista jag tänker göra!
   Men först planerar jag att bege mig ut i snömassorna i trädgården och hämta ett par av trädgårdstolarna. För igår smälte den sista snön bort från balkongen så inget snack om saken; DÄR ska stolarna stå så vi får lite användning för dem. :) 

Att sitta är något vi övar mycket på hemma nuförtiden! Det är så roligt att se hur han blir bättre och bättre för varje dag. Tror verkligen inte det är länge kvar nu innan han är riktigt stadig.

Om ett par timmar kommer Madeleine och hennes pojkvän, och Sebastian hit. Ska blir så roligt! Madeleiene träffar jag ju lite då & då, med Sebastian har jag faktiskt inte sett sedan hans ettårs-kalas - i september! Han måste ha växt hur mycket som helst! Kul att se hur de små reagerar på varandra också.

Äntligen, äntligen har jag fått upp min fina bänk & nya tavlor i hallen. HURRA. Det var ju helt värdelöst att vänta på att Jonny skulle ta tag i det. Tusen gånger mer effektivt att göra det själv. (fördel 2: nu hänger tavlorna dessutom rakt, till skillnad från de som han har haft ansvaret för!)

Nu börjar jag äntligen våga hoppas på att våren verkligen är påväg. Var ute på en liten tur imorse och överallt rann det smältsnö som samlades i stora vattenpölar. Aldrig har jag väl blivit så glad över att se en massa slask. Insåg efter bara några meter att vinterjacka var ett fullkomligt idiotiskt val. När vi kom hem satt grannarna ute på balkongen i t-shirt och solade. Hoppas, hoppas det fortsätter så! Då kommer snön vara puts väck på nolltid!

I över en månads tid har det stått helt still i Emils ta-sig-fram-på-golvet-utveckling, men NU verkar det äntligen lossna! Han fixar fortfarande inte att åla rakt framåt men inom loppet av någon ynka minut tar han sig ändå från ena änden av rummet till den andra, genom att ..hmm, hur ska man förklara det, slalom-åla sig fram. 
Så otroligt underhållande att se på!!

Plötsligt blev vi väldigt stressade att ta oss ut och köpa grindar till trappen. Har ställt en resväska i vägen för tillfället, men det känns ju som en ytterst tillfällig lösning. Dessutom kommer garanterat Jonny braka rätt in i den när han kommer hem från jobbet om några minuter, klant som han är.

Tänk vad mycket som händer, och tänk vad fort det går!

Trots att det var åtminstone tio år sedan jag var där sist så såg allt ut precis som jag mindes det. Emil är väl fortfarande alldeles för liten för att uppskatta det men jag & Jonny tyckte åtminstone att det var mysigt att strosa omkring och titta på allt!

Ska bli så himla roligt när Emil blir större och man kan börja åka på utflykter och hitta på saker som HAN verkligen tycker är spännande! Legoland, Astrid Lindgrens Värld, Skara Sommarland, Kolmården, solsemestrar med bamseklubben och så vidare, och så vidare, och så vidare. Ja, innan han ens hade hamnat i magen så var redan dussintals resor inplanerade och nu är det snart dags. Underbart.

'
 
 
 

OJ, vad mycket fint Emil fick! :)

Emil har den senaste tiden kommit in i något som jag åtminstone hoppas bara är en sämre fas. Han är svårare att lägga, vaknar alldeles för tidigt, och det är inte heller helt ovanligt att han vaknar för ett nattmål - vilket han inte gjort sedan han var 5-6 veckor.
  Den enda mat han accepterar är gröt. Alla typer burkmat/hemmalagad mat vägrar han, och får kvälningar. Även de sorter han älskade för bara någon vecka sen. Ersättning kan man få i honom litegrann, men oftast lämnar han nästan hela flaskan. Han kan ju inte leva på gröt, stackaren. :(

Dessutom så har han blivit löjligt mammig, vilket han inte varit förut. För några dagar sedan satt han och myste i vardagsrummet med sin mormor och hade det jättebra när jag kommer upp från trappan. Såfort han får syn på mig börjar han gnälla och sen är deras stund förstörd. Och så har det fortsatt. Jättejobbigt och jag får så dåligt samvete när han vägrar alla andra, inklusive sin pappa, men blir lugn hos mig.

Får hoppas att allt snart ordnar upp sig! Kanske bara är en bieffekt av börja-sova-i-egen-säng-förändringen, och eftervärkar från magsjukan han fick i lördags på dopet. (vilken förövrigt smittade 90% av min familj) 

Åkte också förbi minneslunden så Emil äntligen fick träffa sin morfar,
och min pappa sitt första barnbarn!
Allt var så otroligt fint där. Som om tiden stod still.

Vi blir kvar i Malmö någon extra dag. :) Jonny springer fortfarande och spyr ett stup i kvarten och är absolut inte redo för att sätta sig bakom ratten och leda en 60-mils-resa. Lite tur i oturen faktiskt för i Malmö trivs jag bra!

Idag har vi tittat på reprisen från melodifestivalen som vi missade igår och bara myst. Emil är nog Sveriges nästa schlagerbög. Han älskar melodifestivalen och ett ivrigt fan av Sanna Nielsen (!??????). Nåja, nu har jag åtminstone underlag till att bli en riktigt pinsam tonårsmamma som berättar för alla hans tuffa skolkompisar om hans dans & kärlek till schlagerlåtar som liten.

Såhär fin är vår kille i sin nya hel-dress idag;

Ja, minst tvåtusen saker som kunde gå fel. Och även om kanske inte allt gjorde det så var det helt klart inte smärtfritt heller. Dagen började TIDIGT med att Jonny sprang upp och spydde. Några timmar senare var det Emils tur. Och så fortsatte det hela dagen.
   Tack & lov för att vi hann duka på fredagskvällen för annars vet jag sannerligen inte vad som hade hänt. Båda killarna låg helt utslagna under hela förmiddagen medans vi andra fick stressa runt som galningar för att få allt klart i tid.

Detta ledde till att Jonny inte klarade av att stå med framme i kyrkan. Och Emil sov bort hela dopfikan, förutom några få uppvaknanden då han var supergnällig och absolut inte ville vara social med de stackars gästerna som åkt långt för att få se honom.

Men trots allt så hade jag en jättebra dag! Alla gäster kom (förutom Robban som missat vilken dag det var, klant!) och Emil fick fantastiska och genomtänka presenter. Kakorna och drickan räckte (och blev över i mängder) och efteråt hade vi en mysig middag här hemma där min och Jonnys familj för första gången fick bekanta sig lite med varandra!

Dagens bästa var när vår solist, som även är en av mina närmaste vänner, överraskade med en extra, egenskriven till Emil tillägnad låt som avslutade dopakten. Allt mitt smink förstördes och inte ens prästens ögon var torra efteråt!!! Tack, tack, tack.

Bilder kommer.

Idag fyller Emil 5 månader. <3 

Puh. Har stressat oss igenom hela dagen känns det som! Men nu är faktiskt det mesta färdigt. Lokalen är färdigdukad sånär som några smådetaljer, kakor, kaffe och servetter är inhandlat och komihåg-listan inför morgondagen är skriven.

Nu kan vi äntligen pusta ut, lägga oss och VERKLIGEN längta efter morgondagen! Hoppas bara allt går bra. Känns lite halvnervöst med minst tvåtusen saker som kan gå fel. Hoppas folk har överseende.

Natti.

Vagnen är mycket mer spännande när man kan sitta!

Äntligen, äntligen, äntligen är vi framme i Malmö!

När vi kom fram mitt i natten var det mysbäddat!

Älskade lilla fjäderfä!


Kärt återseende mellan moster & Emil

Till månen. Tusen gånger och tillbaka.

Natten gick jättebra! Emil sov utan att vakna fram tills sju-någonting imorse. Kanske inte direkt något sömnrekord med tanke på att brukar sova ett par timmar till - men jag är helnöjd! Efter lite mat kunde han dessutom somna om igen. Och sen är det ju inte helt fel att bli omhållen av sin pojkvän på natten för en gångs skull. Var inte igår det!! :)

Idag ska vi in till centrum och en tur ut till IKEA. Förhoppningsvis kan vi börja handla lite till dopet. För nu är det bara en vecka kvar! Ska bli så himla roligt.
   Nej, nu är det dags för lite frukost!

Ärligt talas så känns det som något som kan kvala in på min vardags-topp-tio-lista över världens bästa uppfinningar. (några ynka steg bakom epiduralen och telefonen, då!). Innan ödlsade jag mängder med tid på att klicka fram och tillbaka mellan samtliga bloggar jag läser ett hundratal gånger om dagen (nåja, men inte långt ifrån) bara för att se om det dykt upp något nytt.

Och nu går jag bara in på en och samma sida så står allt nytt där. Hur smart som helst. Det mysigaste som finns är när det samlat ihop sig en jättehög olästa inlägg och jag kan krypa upp i soffan med en kopp te och bara mysa mig igenom andras vardagar, funderingar och äventyr!

Vi har en lite halvläskig plan idag faktiskt: vi ska möjligtvis plocka in Emils säng i vårt rum och testa att lägga honom där inatt! Känns både spännande, nervös, bra och tveksamt. Såklart att det är bra om han lär sig att sova i sin säng, istället för mellan oss. Klart det blir mysigt om vi får sova nära varandra på nätterna igen. Men samtidigt; är vi redo för detta? Är Emil?

Nåja, vi kan ju åtminstone göra ett försök! Det betyder isåfall att han har haft sin sista natt hos oss nu. (det vill säga om allt går som smort och han älskar att sova i sin säng, vilket kanske inte är troligast i världen efter fem månader hos oss!)

 

 
Lilleman, tänk att du en dag ska lämna oss! :(

Idag fick Emil för första gången smaka min hemmalagade morotspuré. Hitills har jag inte varit mer avancerad än att jag gett honom de färdiga burkarna från butiken. Men det ska det bli ändring på. Billigare, nyttigare OCH hans självklara favorit av allt gott han hitills smakat på.
   Han kastade sig framåt i stolen, högg efter maten och flåsade som en hund i väntan på nästa sked.

Såklart mammas mat är bäst! (hoppas verkligen han tycker det om 15 år också..)

Han har förresten fått den dåliga ovanan att han vänder sig till mage på natten nu också, och han blir rejält sur när han vaknar och ingenting ser ut som det brukar. 
   Igårkväll hittade vi honom på mage, snurrad så han låg med fötterna under min kudde och händerna under Jonnys. Tokunge.

SÅ trött. Men ville hålla mig vaken tills efter tolv för att kunna fira in våren. FÖR NU ÄR DET VÅR. Emils första vår. Okej, om man tittar ut genom fönstret så ser det visserligen ut något sånthär:



Inte sådär väldans vårigt, kanske. MEN. Hör & häpna. Enligt yr.no (norges svar på smhi) så ser de nästkommande dagarna ut såhär: Vågar man ta ut ett litet hurra i förskott?




Nej, nu ska jag gå ner och lägga mig brevid Emil. Åh, han är så söt. Sedan han lärde sig att vända sig, och därmed kan bestämma själv hur han vill sova så accepterar han inget annat än att ligga på sidan och krama om täcket istället för att ha det över sig - precis som sin mamma. Natti.